"Two twins, one bullied" - Chapter 7
Previously:
Han låg där och kollade upp mot taket sedan kollade han mot mitt håll.
"Where've you been?" Frågade han helt plötsligt som om inget hade hänt.
"Wilden and Eddie was after me..." Sa jag och kollade ner mot golvet. Jag kände hur de brände bakom ögonlocken men jag blinkade bort tårarna.
Han svarade inte utan han blev arg, han slog i väggen och la sig ner på sin säng igen.
Jag antog att jag skulle gå ut så jag gick till mitt rum och gjorde detsamma, jag la mig försiktigt på sängen och slöt mina ögon.
"Marcel!" Ropade någon från trappen. Jag öppnade ögonen och såg mig omkring. Rummet var helt svart. Det ända dom lyste in var gatulamporna på andra sidan gatan.
Jag tittade på klockan. 22.45 stod det på det breda uret på min smala arm. Jag hade sovit så länge.
Det ända jag mindes var att jag kom in i Harrys rum. Sen kom jag inte ihåg mer. Min mage spände och kurrade av hunger. Jag tänkte gå ner och äta, men först titta hur Harry mådde.
"Harry, open the door." mumlade jag.
"Why?" Fick jag till svars.
"Just open it!" Sa jag surt till honom och tryckte ner handtaget.
Han öppnade dörren och kollade mot mitt håll.
"Yes?"
"I'm gonna make some food, do you want some?"
"Mhm, sure." Sa han och följde med ner till köket.
Jag öppnade som vanligt kylskåpet för att kolla om det fanns något att äta.
Det fanns lite rester sen igår kväll som vi kunde äta.
"I don't want that!" Sa Harry envist.
"What do you want then?" Frågade jag honom och suckade.
"I want hamburger!" Gnällde han. Just nu var han som ett barn som bara ville få som den ville, dock så var han så när han var liten så han har väl kvar de i blodet.
Han fick som han ville, vi åkte till närmsta snabbmatsrestaurang och beställde.
Det kändes som att allt var som vanligt igen, att umgås med min bror som jag fortfarande älskade längst in i hjärtat. Han var den som alltid fanns där för en, den som jag kunde berätta allt för.
Vi åt våran mat och kollade på tvn. Det var något dåligt program på MTV.
Man kunde höra hur någon låste upp dörren och öppnade, det var säkert mamma eftersom att hon jobbade sent idag.
"Hello?" Sa jag och vände mig om mot dörren.
"Hi!" Sa mamma glatt och tog av sig sin jacka och sina skor. Hon kom och satte sig brevid oss och kollade på tv med oss.
"Are you guys eating now?" Frågade hon och kollade konstigt på oss.
"Yes, I woked up for an hour ago." Sa Marcel. Jag hade saknat det här lite grann faktiskt, att umgås med familjen och bara sitta och prata med varandra.
När jag satt i soffan med Marcel och mamma kom jag på en sak. Varje gång jag varit elak mot Marcel var för att hämnas på det som en gång hände mig men också att få makt över min egen bror, vara tuffare och starkare än honom i skolan.
Jag kunde inte släppa alla bilder som kom upp i mitt huvud. De kom igen, en efter en.
Jag ryckte till när det första slaget kom mot mitt ansikte.
"Harry?" Sa mamma förvånat.
"Uhm, yea" svarade jag. Hon brydde sig inte längre, hon släppte det och tittade på tvn.
Klockan var 01.00. Mitt på natten, en vardag. Jag skulle upp tidigt och gå med Marcel till skolan.
Jag hade saknat att få ha makten över honom.
"Guys, it's better you try to sleep", sa hon. Vi båda lydde och gick upp och la oss.
Jag låg och vred och vände tills jag höll på att ramla ur sängen. Jag låg och tänkte på hur jag njöt av Marcels blickar när vi stod runt honom. Jag väntade på en ny dag imorgon.
Så hoppas ni blev nöjda med det här kapitlet så kanske det kommer ett imorgon eller i övermorgon !
8+ kommentarer till nästa !
Kommentarer
Postat av: liisa
Meeee:)
Postat av: Nea
MEEERAAAA
Postat av: lina
MER
Postat av: josefin
Meeeeeeeer... :)
Postat av: Olivia
mermermermer!! NUUUU kom igen, strunta i kommentarerna:DDD ♥
Svar:
ffonedirection.blo.gg
Postat av: Nelly
Meer! :D
Postat av: Sophie - DRÖMMEN OM MIAMI
Mer :)
Postat av: sara
Jättebra meeeer!!:):):
Postat av: sara
Jättebra meeeer!!:):):
Trackback
